Idag sticker jag ut på ännu ett äventyr i Europa. Planet lyfter vid nio ikväll och jag är tillbaka i Sverige igen på torsdag. Exakt vad jag ska göra och vart jag ska tänker jag inte avslöja ännu, men det kommer bli fint.
Kommer inte bli någon uppdatering förrän jag är hemma igen, då jag inte orkar släpa med mig datorn.

Idag var det hemmamatch för första gången på tre veckor för mig, och det första jag möttes av då jag klev in i Scandinavium var Closer To The Edge på hög volym. Gjorde mig inte mindre pepp direkt. Frölunda spöade AIK med 4-3, vilket egentligen borde varit ännu större siffror då Frölunda ägde 90% av matchen. Det verkade inte Gnagets supportrar gilla som betedde sig som djur när de kastade flaskor och gjorde allt för att förstöra stängslen vid klacken för att kunna starta slagsmål. Stockholmare alltså. Slutade med att de blev utbuade som "Solna-tattare" av 9000 pers. Så ska det se ut! Nästa hemmamatch är inte förrän den femte, så nu får vi hålla tummarna för att Frölunda har börjat sin klättring uppåt i tabellen en gång för alla.

Svar: Yes, det stämmer att jag går på Munkebäcksgymnasiset. Går sista året på samhäll-media och tar studenten i vår. Om jag ska vara ärlig har jag dessvärre inte så mycket positivt att säga om skolan, men kan berätta lite kortfattat om de punkterna du frågade om. Om man tycker om skolan eller inte beror dock till stor del på vilken sorts person man är. Jag vet många som älskar skolan, samtidigt som jag vet väldigt många som tycker precis som jag.

Lärarna: Beror nog lite på vad man väljer att gå för linje. Jag har haft några få bra lärare, medans resten inte har varit mycket att hänga i julgranen. Vi har fått byta lärare alldeles för många gånger för att jag ska ha lyckats hålla räkningen och de har dessutom väldigt dålig koll på saker och ting. Till och med rektorn brister på den punkten. Saker och ting är väldigt flummiga och röriga och det är kass kommunkation mellan elever och lärare när det gäller inställda lektioner/ändrade datum och så vidare och så vidare.

Eleverna: Eleverna har jag inget ont att säga om. Det är precis som på vilken skola som helst - upp till vilken klass man hamnar i. Är dock väldigt stor variation på stilar och sådant, vilket alltid är trevligt. Med tanke på att skolan är såpass liten upplever jag dessutom samhörigheten eleverna emellan något bättre än på större skolor.

Miljön: Skolan är extremt liten. Låg i Munkebäck förut, men ligger nu granne med Bergakungen och Burgården. Eftersom jag själv gick i skolan innan den flyttades kan jag inte låta bli att jämföra den nuvarande byggnaden med den förra, vilket gör att jag inte tycker särskilt mycket om den nuvarande. Vill man gå i en liten, "mysig" skola är dock Munkebäck perfekt.

Övrigt: Som du märker är jag inte tidernas största fan av Munkebäck. Det finns alldeles för många punkter där dem brister och jag vet inte hur många gånger jag blivit arg och besviken på antalet lärarbyten eller bristen på koll. Dock är skolan väldigt chill. Vi arbetar med datorer varje lektion, vilket är trevligt om man tycker om det och skolan är, som jag nämnde här ovanför, väldigt liten vilket kan vara otroligt skönt ibland. Man slipper hetsen och springandet efter saler och liknande som ofta finns på större skolor.



Hoppas att detta kan hjälpa dig lite grann i ditt val, trots att jag kanske låter lite väl negativ.

Idag är en sådan dag då jag saknar allting lite extra. Känslan av att vara först i kön utanför en stor arena, att sitta och prata i timmar och grilla marshmallows med tälpinnar, att ligga nedbäddad i sovsäckar med stora jackor i ett litet tält och sjunga och att gå vilse och vandra i timtals i ett nattsvart Köpenhamn. Att gråta av nervositet och panik inför ett kaosartat insläpp, att stå med kravallstaket tryckt mot revbenen tre konserter i rad, att stå och hålla Zara i handen framför det finaste som finns, att slåss, rivas och sparkas för att behålla Gustavs vattenflaska och att uppnå total lycka för att sedan falla ihop på golvet av andnöd.

Idag är en sådan dag då jag kunna skulle återuppleva kylan, sömnbristen och tårarna tusen gånger om för endast en sekund till av det där. En sekund till av Tokio Hotel.

 

Studentmössan bokad och klar. Genast känns allting lite mer på riktigt och jag blev faktiskt riktigt pepp!

Jag fastnar alltid med allt annat än jag borde och istället för att ligga och sova sitter jag nu här med blött hår och svidande ögon. Jag är så äckligt trött. Och sönderstressad. Och paranoid. Önskar att jag kunde lägga mig i sängen och vakna upp någon gång i mitten av nästa sommar, då skola och all stress är över.

Har prov på fredag, prov på tisdag, prov nästa fredag, nationellt prov måndagen efter och sedan två prov att göra på ta-igen-dagen. Som ett plus i kanten är jag "ledig" tre dagar nästa vecka, vilket gör att jag missar ett av proven och inte har någon tid att plugga till det andra. Ångest - mjo tack! Lyckad - "absolut".

Ställde klockan på kvart i sju imorse för att vara vaken lagom till klockan sju då Hurricanes and Suns skulle spelas. Av någon anledning fick jag tillbaka den gamla TH-känslan när jag satt där med andan i halsen och väntade på att streamen skulle funka. Dessvärre gav inte soundet och låten samma känsla, trots att jag tyckte om den. Jag kommer aldrig att kunna släppa Zimmer eller förstå varför dem släppte det.

Drömde en mardröm inatt. Drömde att jag vaknade och att det var mitt på julafton. Jag och min lillebror var helt förstörda eftersom vi varken hunnit fixa julklappar eller baka Fudge. Hemsk tanke. Längtar för övrigt sjukt mycket till jul. Någon slags julkänsla gjorde sig hemmastadd inom mig förut då vi satt och käkade, och det känns galet att det redan är första advent nästa helg. Mysigt!

Marcus och Hanna kom hit förut och åt middag. Hur trevligt som helst med tanke på att vi ses alltför sällan för att bo såpass nära. Mamma och Sören ville även att jag skulle dra med ner till centrum och ta en cider/cola, men jag dissade det. Bad dem köpa med lite godis hem och tänker istället ägna kvällen åt danska Paradise Hotel. Bra förberedelse inför en ny skolvecka innehållande prov och skit. Palla alltså.

Hurricane and Suns imorgon och av någon konstig anledning är jag nervös.

Drömmar är någonting som har otroligt stor plats i mitt liv. Ibland kanske till och med för stor plats. Jag dagdrömmer otroligt mycket och befinner mig ofta på en helt annan plats i huvudet än vad jag gör fysiskt. Det är mitt sätt att klara av vardagen och på något sätt har drömmarna i mitt huvud blivit till min verklighet.

Gång på gång hör jag mina förebilder predika om hur man ska följa sina drömmar och aldrig sluta tro på dem. Jag suger åt mig deras ord likt en svamp, och de har fått mig att inse och tro att ingenting är omöjligt. På grund av detta har jag, det senaste året, börjat se livet på ett helt annat sätt än tidigare. Jag har slutat att ta allting så seriöst och ser det numera som någonting man ska fylla med meningsfulla och vackra händelser. Därav anledningen till att jag lägger alla mina pengar på upplevelser istället för materialla ting.

Jag vill göra något fint av mitt liv. Känna alla känslor man kan känna, göra alla dumma saker man kan hitta på, krossa hjärtan och få mitt hjärta krossat. Jag vill uppleva nya länder och upptäcka platser jag inte tidigare besökt. Göra det som faller mig in och befinna mig exakt var mitt hjärta säger att jag borde befinna mig. Jag vill ägna varje dag, varje minut, varje sekund åt sådant jag tycker om att göra. Vara fri.

Och jag känner att det nu är dags för mig att ta ett kliv ut från mina drömmar till verkligheten.

Sådär ja, nu har jag gjort vad ungefär 60% av svenska folket gjort de senaste dagarna - gått och sett Harry Potter. Dessvärre måste jag medge att jag faktiskt blev ganska besviken. Jag tycker att filmen var den sämsta och segaste hitills, men tror och hoppas att del två blir bättre, med tanke på att denna blev bättre och mer spännande ju närmare slutet man kom. Hemskaste momentet var när Dobby dog. Så söt.

Ligger för tillfället i sängen och försöker få värmen tillbaka. Satt och frös som en idiot under hela filmen. Möttes dessutom av vit mark och fallande snöflingor när vi klev ut från biografen och då jag steg av tåget här hemma hade det redan hunnit lägga sig ett rejält lager. Om vi bortser från kylan tycker jag, som vanligt då första snön kommer, att det känns ganska mysigt. Kommer säkert ångra detta utlåtande om ungefär en vecka dock, då jag redan kommer ha tröttnat. Men nu ska vi inte vara sådana.

Bjuder på en bild på min kärlek och framtida sambo. Spicy nudlar!
Önskar mig en årsförbrukning i julklapp - nu vet ni.

Gjorde det smarta valet att dra till skolan i skinnjacka och tunn tröja imorse, vilket jag fick lida för på vägen hem. Det är sjukt hur kallt det har blivit på senaste tiden. Stan har redan börjat fyllas med juldekorationer och innan man vet ordet av kommer det vara julafton, vilket visserligen kommer bli mysigt i år. Ska fira här hemma med mamma och alla syskon med familj. Ska försöka se till att jag är klar med alla julklappar i tid for once, så jag slipper den där stressen dagen innan då alla som är ute i sista sekund rusar runt i panik.

För övrigt har veckan varit skön. Ledig i måndags. En lektion i tisdags. Nationellt prov igår och en lektion idag. Har inte orkat skriva någonting dock, då mitt vardagsliv ligger på minus när det gäller spännande och intressanta händelser. Fick något slags psykbryt igår och insåg hur mycket jag saknar Tokio Hotel. Jag behöver dem så otroligt mycket, och ibland blir det mer påtagligt än annars.

För övrigt är jag otroligt irriterad för tillfället. Människor springer på mina nerver och Frölunda förlorade mot Södertälje, vilket bidrog till att vi återigen ligger sist i tabellen. Dags att börja spela riktig hockey och vissa att vi är Göteborgare för fan. Nej, tänker ta min ipod och försvinna till min fantasivärld under täcket. Puss.

Jag saknar Tokio Hotel för mycket just nu för att kunna koncentrera mig på annat.
Återkommer.

Nyss hemkommen från Meeths. Jobbade på spelning ikväll igen, vilket alltid är trevligt. Vill också sjunga. Och spela. Och jobba med musik. Dessutom vill jag tatuera mig. NU. Och pierca mig, mest för sakens skull. Långt hår skulle jag inte banga heller. Hatar att jag förstörde mitt en gång i tiden.

Mest av allt skulle jag dock vilja vara kille. Då skulle jag tatuera sönder mig. Och vara allmänt snygg. Åh.

Somnade med Tokio Hotel i lurarna igår kväll och drömde drömmar om att jag spelade hockey i Frölunda. Jag missade mina chanser framför mål och ramlade gång på gång pga. min dåliga skridskoåkning, men det var en sjukt härlig känsla att spela i ett fullsatt Scandinavium. Snoozade sedan alldeles för länge imorse och trodde att jag skulle missa tåget, men insåg precis i rätt tid att jag tänkt fel på tiden och hade ytterligare en halvtimma på mig. Skoldagen slutade efter knappt en timma och då blev det ett besök på både Donken och pizzerian. Hade även tänkt att byta ut mina tunna Converse mot ett par nya, varmare skor, men smart som jag är hade jag glömt pengarna här hemma.

Kvällen har även fört med sig lite hockey. Det är paus i Elitserien denna vecka pga. Karjala Cup, och Sverige vände precis 1-3 mot Tjeckien till vinst med 4-3. Så ska det se ut.

Ska bli äckligt skönt med helg imorgon, trots att det är skrämmande hur snabbt tiden går. Rätt vad det är kommer jag ha tagit studenten och blivit gammal. Hemsk tanke. Nu: Dusch, Coca cola och lite plugg.

Sitter i skolan och kämpar för att lyckas hålla ögonen öppna. Somnade på lektionen förut och har planer på att göra detsamma även på nästa. Skönt! Att jag och Rach var uppe sent i söndags straffar sig nu, men vad gör det? Jag får illafall närvaro. Ska alldeles strax dra ut i "snöovädret" och möta Natha vid vagnen. Idioten försov sig imorse och lämnade mig åt mitt öde på engelskan. Elakt. Nu tänker jag köpa chokladboll och festis för att trösta mig själv och håna henne lite extra.

EDIT: Stefan släpper oss halv tre istället för tio i fyra och jag fick G på förra svåra provet. YEAH!

Nu är det dags för årets återkommande höjdpunkt - EMA - och precis som förra året skulle jag egentligen befunnit mig på plats. Struntade dock i de planerna då jag inte kände något större behov av att dra dit och chansa på att få biljett, när Tokio Hotel förmodligen inte kommer att befinna sig i Madrid. Det blir tv-tittande här hemma tillsammans med Rach istället.

30STM kommer när som helst och jag har kind of hjärtattack. Jag hatar att titta på livegalor. Man får panik hela tiden. Vi har iallafall laddat upp med chips och cola och nu är det bara att hålla tummarna för att både Tokio Hotel och 30STM kammar hem sina priser.



EDIT: 30 Seconds To Mars är för fina.

30 Seconds To Mars - Message In A Bottle
30 Seconds To Mars - Capricorn
Olly Murs - Please Don't Let Me Go
Good Charlotte - Alive
Panic! At The Disco - Camisado

Klicka på låtarna för att lyssna på dem.

Hur kan det redan vara torsdag? Känns som att lovet började för bara någon timma sedan. Illa illa! Har legat i sängen i stort sätt hela dagen och glott på danska Paradise Hotel. Man blir ju läskigt beroende. Har iallafall tagit mig upp nu och ska strax dra in till stan för att se Frölunda krossa Luleå. Kan man ju alltid hoppas iallafall, lär ju bli tvärtom. Men nu ska vi inte vara sådana - peppar peppar!



Idag är det den fjärde november, vilket innebär att det är tre år sedan jag såg Tokio Hotel i Essen. Alla de resor jag gjorde 2007 och allting jag upplevde med dem det året känns som i ett annat liv. Det känns så otroligt avlägset, samtidigt som det känns som att det var igår. Finaste tiden som någonsin funnits..

 

Good Charlotte har varit ett av mina absoluta favoritband så länge jag kan minnas. Deras affisher var de första som täckte mina väggar och dem är även det band jag lyssnat längst på. Igår släppte dem sitt femte album och precis som jag förutspått var det helt outstanding. Annorlunda och en aning gladare än tidigare.

Tänkte att jag skulle nämna några av de låtar som går på repeat i min ipod just nu, men det är alldeles för svårt att välja någon favorit. Hela skivan är epic och jag skulle ge nästan vad som helst för att få se dem live igen - precis just NU!  "Now let's just make the most of every breath we take."

Jag förstår inte varför jag fortfarande är vaken. Är extremt trött och har gått och dragit på mig någon slags infektion. Är dock inte förvånad, med tanke på att jag alltid lyckas bli sjuk då jag ska vara ledig eller resa någonstans. Trotsade dock detta faktum igår och drog hem till Natha. Vi satte oss på Romas och tog en pizza och en cider. Satt där ett par timmar och snackade och sådär, innan vi drog ut och gick i mörkret. Slutade med att vi fastnade på en lekplats samt drog hem till Dodde en snabbis. Gött! Under resten av kvällen och natten var vi allmänt fula, som vanligt. Vaknade imorse och låg och sjöng konstant enda tills jag drog hem vid halv fyra. Jag tror nästan att jag och Natha sjunger mer än pratar när vi är tillsammans.