London / 30 Nov


"Kort" sammanfattning av andra dagen i London.


Alarmet på mobilen ringde runt halv sex på morgonen för att vi skulle hinna till arenan med god marginal innan klockan blev halv nio, då man var tvungen att vara där för att få behålla sina nummer. Med viss möda klev vi upp och började göra oss i ordning. Fixade mig dessvärre inte särskilt mycket, då jag antog att jag skulle få tid till det senare under dagen, men plattat hår och lite smink fick det bli iallafall. Slängde sedan ner det vi behövde ha med oss i varsin väska och började röra oss mot Victoria Station. Det kändes ovanligt men samtidigt jävligt gött att, för en gångs skull, inte behöva släpa med sig massa sovsäckar, varma kläder och liknande för att köa länge. Den här gången räckte det med att ha med sig det som skulle med in på konserten plus neccessär till dagen därpå. Vi skulle nämligen spendera natten efteråt på ett annat hotell som låg närmare arenan.

Väl framme på Victoria Station försökte vi enas om vart vi skulle köpa frukost, vilket slutade med att vi drog in på en liten matbutik där det fick bli Yoghurt, vatten och bananer. Varför jag köpte bananer när jag aldrig i mitt liv tyckt om det har jag fortfarande ingen aning om, men det kändes antagligen som ett bra val just då.
Därefter rörde vi oss mot tunnelbanan som skulle ta oss till Green Park, där vi sedan skulle byta till en annan linje för att komma till North Greenwich. Jag mådde inte bra alls på tunnelbanan. Jag kände mig yr i huvudet och det kändes som att mina ben inte ville hålla uppe mig, vilket gjorde att jag blev sjukt orolig över att jag inte skulle må bättre tills konserten. Annars gick resan dit som planerat och det visade sig att vi skulle vara vid arenan runt tjugo till trettio minuter tidigare än man behövde. Inte klagade vi för det, utan vi slog oss ned vid tunnelbanestationen och käkade vår frukost.

O2 arena ligger inuti själva O2 och jag blev chockad över hur extremt stort det var. O2 är fullt med matställen och liknande, så det kändes nästan som att kön var inuti något slags köpcenter. Vi gick förbi matställe efter matställe efter matställe innan vi kom fram fram till de ingångarna där kön skulle vara. Meningen var att alla med nummer skulle komma till arenan vid halv nio och att vi då skulle bli indelade nummervis i en organiserad kö. Dessvärre blev allting försenat. Vi fick stå och vänta ett bra tag innan någonting hände, under tiden som de byggde upp staket och allt sådant där som behövdes till kön.

När de började släppa in oss till köområdet gick de inte efter nummer överhuvudtaget och dessutom hamnade alla i en "fålla" där vi stod upp i en avlång klump. Jag och Rach fick panik eftersom att vi trodde att kön skulle se ut sådär hela dagen och att vi då inte skulle kunna gå och lämna våra väskor samt checka in på det nya hotellet. Vi trodde verkligen att allting skulle skita sig. Dock löste sig allting ett par timmar senare då de organiserade kön efter nummer och lät oss sitta ned istället för att stå upp och trängas. Jag och Rach utnyttjade detta och stack direkt iväg och checkade in på det nya hotellet och lämnade allting vi inte behövde ha med oss in på konserten. Därefter började den riktiga väntan.

Som jag skrev ovan låg arenan och kön "inomhus", men dessvärre var det inte varmt för det. Det var inget riktigt tak, så det var ungefär lika kallt som det var utomhus. Vi hade dessutom lämnat våra jackor på hotellet, så det kändes verkligen som att man skulle frysa ihjäl. Jag kommer knappt ihåg hur vi slog ihjäl de resterade timmarna av väntan, men jag minns att det gick otroligt snabbt. Vi köpte någon äcklig kycklingsallad som vi försökte peta i oss till middag och satt under värmefolie och käkade Pringles för att försöka hålla värmen. Sista tiden innan insläppet försökte vi tvinga i oss vatten för att inte svimma.

När det inte var långt kvar till insläpp ställde sig alla upp och det blev som en tjock klump snarare än en organiserad kö, men vi var väldigt långt fram, så det gjorde inte oss särskilt mycket. De samlade in alla biljetter och gav oss istället armband, vilket gjorde att det gick mycket snabbare när de väl började släppa in. Vi blev sedan insläppta lugnt och stilla till olika spärrar som de sedan skulle öppna, och jag och Rach hamnade mycket längre fram än vad vi egentligen skulle gjort om de då hade gått efter nummer. Vi hade väl kanske tio personer eller någonting framför oss. Dock hade vi PANIK eftersom vi trodde att de skulle öppna alla spärrar samtidigt, vilket hade försört hela köningen totalt. Hade de gjort det hade personer som precis kommit blivit insläppta samtidigt som oss som kommit dagen innan. Ångest.

Dock visade det sig att vi hade mått dåligt i onödan då de öppnade enbart våran spärr till att börja med. Vi hade dessutom ingen väska och behövde därför inte stanna vid vakterna, vilket gjorde att vi kom in till själva arenan otroligt snabbt. Vi blev tillsagda att inte springa, precis som vanligt, och för att ta oss fram till scenen var vi i stort sätt tvungna att sicksacka oss fram mellan alla vakter som stod utspridda.
Jag blev chockad då jag såg att scenen bestod av en catwalk, då dem inte haft det på tidigare konserter, men vi haffade iallafall platser längst fram vid staketet i mitten framför catwalken. Underbart!

Sittplatserna började fyllas på och jag tror inte att det finns någon mäktigare känsla än att stå längst fram i en fullsatt stor arena. Det var så sjukt mycket folk. Innan spelningen drog igång kom Braxton ut till publiken och vissa blev som galna. Det gick även runt folk utklädda till apor/monster och delade ut godis etc.
Första förbandet, Funeral Party, drog igång exakt på utsatt tid och de var faktiskt bra.
Mellan Funeral Party och Enter Shikari som var förband nummer två släktes arenan ned igen och en stillbild av videon till Hurricane visades på storbildsskärmarna. Man såg en pil hållas över "play-knappen" till att börja spela videon, men ingenting hände. Där kan jag säga att jag dog lite inombords.

Enter Shikari klev sedan ut på scen och körde sin grej. De hade många fans i publiken och var ett bra liveband. Dessvärre är jag inget större fan av deras musik längre och deras blinkande lampor gav mig huvudvärk. Jag ville bara att 30STM skulle komma ut på scen, trots att jag ännu inte förstod att jag faktiskt skulle se dem igen. (Uppdatering om konserten i nästa inlägg.)





Anonyma frågor besvaras till 90% i en kommentar till samma inlägg som frågan ställts.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0